I en serie artiklar har Utopia tillsammans med Mitt I tagit fram två förslag för hur stockholms både blå och gröna stadsrum kan utvecklas. Frågeställningarna har handlat om hur Stockholm med all sin grönyta och allt sitt vatten kan skapa fler båtplatser och odlingslotter till gagn för stadens invånare, samtidigt som vi skapar mervärde även för de utan vare sig gröna fingrar eller brinnande båtintresse.
Artiklarna kan läsas i sin helhet här:
Stockholm är sämst i Norden på att tillvarata vattenkontakten
Så kan varje stockholmare få en egen odlingslott
För den som är intresserad följer en lite längre text som legat till bakgrund för arbetet med hur vi kan utveckla vårt gemensamma blå stadsrum:
Stadens blå rum tillhör oss alla!
Stockholm är byggt på 14 större öar sammanlänkade av 57 broar. Totalt finns hissnande 30 000 öar i hela skärgården – varav cirka 200 är bebodda. Inte konstigt att grågässen i Nils Holgersson underbara resa genom Sverige kallar Stockholm – ”Staden, som simmar på vattnet”. Detta till trots är vi inte särskilt bra på att utnyttja vattenkontakten och det mervärde som ligger rakt framför våra näsor. En stor del av stadens kust utgörs istället av hårdgjorda, odefinierade platser och parkeringsytor. Om man inte likt grågässen i Selma Lagerlöfs värld flyger fritt över skärgården är tillgången till publika och inbjudande platser förvånansvärt få.
I våra grannländer har detta varit en pågående process under många år. I Danmark har snart var och varannan stad med vattenkontakt ett hamnbad. En utveckling som startade med Bjarke Ingels hamnbad i Köpenhamn som öppnade för allmänheten 2002. Sedan dess har Köpenhams kommun investerat över en miljard i att säkra vattenkvalitet och tillgängliggöra vattnet för stadens invånare samtidigt som baden blivit identitetsstarka symboler för denna utveckling. Samma utveckling har skett i övriga grannländer. Nu har äntligen Stockholm beslutat sig för att göra detsamma när de i dagarna lanserade idén för ett hamnbad vid Munkbrohamnen. Ett steg i rätt riktning samtidigt som vi menar att det kan göras mer. En annan del i utvecklingen är att möjliggöra för invånarna att förflytta sig ännu längre ut från kajkanten. Att göra detta är dock lättare sagt än gjort, framförallt i Stockholm.
För den stockholmare som vill utnyttja vattnet är tillgången till båtplatser närmast obefintlig. Samtliga kommunala båtplatser har idag kötid – många över tio år. Enligt Stockholms stad finns heller inga planer på att från stadens sida utöka antalet kommunala båtplatser – utan hänvisar istället till att man vill främja båtklubbar och föreningsliv. Samtidigt som stora markarealer förvaltas av Stockholms parkförvaltning eller Stockholms hamnar och görs otillgängliga för stadens idrottsförvaltning och båtklubbarna som hyr ut privata båtplatser. Här finns således ett problem, och samtidigt en utmärkt möjlighet att skapa mervärde för såväl invånare och besökare genom att skapa attraktiva vattennära platser samtidigt som fler får möjlighet att kasta loss. Därför frågar vi oss själva - hur kan vi utnyttja den stora efterfrågan som finns för att skapa mervärde även för de som inte har båt?
Inspireras av grannländerna
Ett exempel att inspireras av är Norge som har berikat sitt bedövande vackra landskap längs de nationala turistvägarna genom att pryda dessa med arkitektoniskt intressanta rastplatser och utkikspunkter som skapar målpunkter längs vägen. Det visar på att nödvändigheter, till och med något banalt som en toalett, kan göras till ett mervärde som lockar besökare, ger identitet och framhäver landskapet ytterligare. Precis samma sak skulle vi kunna göra med båtplatserna i Stockholm. Varför inte göra en del av båtplatserna till små smycken ute i vattnet utspridda över regionen? En del av ett Skärgårdsstråk som kan locka besökare även utanför tullarna och som görs smidigt tillgänglig med båt, men såklart även med cykel och gång. Stockholm satsar idag på att utveckla det regionala cykelstråket avsett för pendling. Dessa cykelstråk löper ofta längs trafikerade vägar utan tydliga rekreativa värden. Därför bör det regionala cykelstråket även kompletteras med tydligare regionala och rekreativa stråk för gång-och cykel som går på utsidan om de trafikerade vägarna genom exempelvis parker, längs kusten och genom naturområden. Många av dessa vägar och stigar finns redan där idag – det handlar framförallt om att binda samman och tydliggöra detta. Om att kommunicera och ge Skärgårdsstråket en lika tydlig identitet och lättillgänglig information som de nationala turistvägarna i Norge. Det är i förlängningen av detta grön-blåa och rekreativa stråk som vi bör förlägga en stor del av de hårt efterlängtade hamnplatserna, där vissa av dessa görs till juveler och små attraktioner i sig självt. Något som är värt att besöka vare sig du har en båt eller inte. Varför inte kombinera hamnarna med just små utkikspunkter ut över Skärgården. Med en allmän bastu som kan hyras. Med badmöjligheter eller utrymmen för kulturutövare. Till platser där seglare, roddare, stand-up paddlare, bastubadare och motorbåtar såväl som badkrukor och landkrabbor kan samsas. Ett regionalt nät av lokala och vattenära mötesplatser i Stockholmsregionen. För detta krävs en starkare kommunikation och samarbete mellan staden, kommersiella aktörer, föreningsliv och båtklubbar.
Skapa win-win situationer
Om det ska lyckas måste staden kunna frigöra mark till båtklubbar och aktörer som vill driva på utvecklingen och ha en långsiktig strategi för hur detta ska göras. I Köpenhamn som länge drivit på förädlingen av sitt blå stadsrum äger kommunen (95%) tillsammans med staten (5%) ett utvecklings-och operatörssällskap (By & Havn) som har ansvaret för den långsiktiga och helhetsorienterade stadsutvecklingen kring hamnområden med syfte att tillgängliggöra dessa för invånarna. Intäkterna från deras projekt återinvesteras sedan i det gemensamma för att förstärka stadsrummen i hela staden. Tillsammans med representanter från båtklubbar, föreningar samt kommersiella-och kulturella aktörer har de etablerat vad de kallar ”Det blå rådet” – ett samarbetsforum med syfte att säkerställa att alla olika aktörer som nyttjar stadens gemensamma blåa rum hörs och gemensamma intressen kan knytas samman. Rådet möts flera gånger om året och kan bland annat etablera interna arbetsgrupper som fokuserar på utvalda teman så som god hamnkultur, nya vattenaktiviteter eller trygghetsfrämjande initiativ.
Avsaknaden av liknande strategi och förhandlingsvilja saknas i Stockholm. Ofta är det just i förhandlingarna med staden och svårigheterna i att skapa win-win situationer som båtplatserna och utvecklingen av stadens vattenrum får stryka på foten. Precis som inom stadsutvecklingen i stort är det ofta snarare detaljplanernas gränsdragningar och vad som betecknas som parkmark respektive parkvatten som blir styrande. Detta oavsett hur marken ser ut eller vilket värden den tillför. Det enklaste sättet att utvidga antalet båtplatser hade självfallet varit att låta befintliga båtklubbar växa och utvidga sina flytbryggor längre ut i vattnet samtidigt som staden kan ställa krav på båtklubbar och hamnar att öppna upp för allmänheten och tillgängliggöra kust som idag ofta är otillgängliga. Här skulle kravet på att öppna upp göra det möjligt att anlägga hamnpromenader och stråk i förlängningen av hamnarna och samtidigt öppna upp idag introverta och vackra klubbhus för allmänheten med till exempel caféverksamhet.
Genom lite förhandlingsvilja skulle vi enkelt kunna skapa win-win situationer för invånare och besökare genom att tillgängliggöra vattnet och skapa kvalitativa parkstråk som utnyttjar strändernas potential samtidigt som vi tillgodoser behovet av båtplatser. Denna förhandlingsvilja borde vara styrande i stadsutvecklingen i stort och genom långsiktiga strategier utnyttja Stockholms fantastiska läge vid vattnet. Låt privata båtklubbar expandera med omkring 25% mot att de öppnar upp sin verksamhet och att staden får anlägga hamnpromenader och att de öppnar upp sin verksamhet. Komplettera med nya båtklubbar på lämpliga platser längs Skärdgårdsstråket där yta finns och i förläningen av rekreativa stråk som kan förstärkas och förbättras.
En flytande gästhamn och turistdestination
Detta är dock ett längre projekt som inte sker över en natt – och behovet av båtplatser är stort redan nu. Detta gäller inte bara mer stationära båtplatser utan även stadsnära gästhamnar. Därför bör staden som en startpunkt till ett mer långsiktigt och strategiskt arbete med stadens blå rum möjliggöra för en temporär gästhamn som står fritt ute i vattnet. Förslagsvis i närheten av Fjäderholmarna och där den kan kopplas på de reguljära båtförbindelserna som sommartid kan ledas om för att angöra hamnen. På så sätt kan vi med ett enkelt grepp skapa en hamn som kan nås från Nybrokajen, Slussen, Ropsten, Nacka Strand och Lidingö med smidiga kollektivtrafiksförbindelser till en stor del av Stockholmsregionen. Hamnen som flyter görs tillgänglig från april till oktober och kan enkelt transporteras bort eller stängas ned vintertid. Sommartid bör den självfallet även innehålla bifunktioner som gör den till mer än enbart en båtplats utan till en destination i förlängningen av redan existerande skärgårdslinjer. Café, bastu, kajakuthyrning, vattensportsaktiviteter, föredrag eller event som till exempel Volvo Ocean Race eller Gotland runt.. Här sätter bara fantasin gränser och innehållet bör speglas av stockholmarnas egna behov och intressen samtidigt som Stockholm som turistdestination stärks och får en ny målpunkt för båtburna besökare. En ny temporär och föränderlig ö tillägnad nya som gamla båtentusiaster och sommarfirare mitt bland Stockholms övriga 30 000 öar.
Det är dags att staden tar ett helhetsgrepp om utvecklingen omkring stadens blå rum. Vågar tänka långsiktigt och strategiskt och bjuda in båtklubbar och föreningar i diskussionen tillsammans med övriga aktörer för att säkerställa att staden som simmar på vattnet tillgängliggörs för mer än bara grågäss. Det är dags att vi släpper uppifrånperspektivet och genom dialog i ögonhöjd skapar win-win situationer som stärker staden som helhet. Istället för en miljö där vi blir protektionistiska över vår egen lilla ruta utan att se till sammanhanget. Där är båtplatser en utmärkt startpunkt. Ett problem som med rätt lösning och samarbete kan skapa ett mervärde och en identitet hela Stockholm kan vara stolta över både temporärt och över tid.
| Dela | Facebook Twitter |