Stockholm bör växa såväl utåt i mer lågexploaterade områden som i tätbebyggda centrala lägen. Att förtäta med bostäder inne i stadskärnan ger många tydliga fördelar, bland annat tack vare närheten till kollektivtrafik och storstadens utbud av folkliv, kultur, service och nöjen. Men förtätningen i stadens centrala delar ställer också höga krav för att projekten ska bli arkitektoniskt lyckade. Med lyckade menar vi inte att dessa nya bostadshus ska smälta in obemärkt mot sin omgivning, vilket bara är en säker väg mot en allt mer urvattnad och anonym stadsbild och det sista Stockholm behöver. Det måste till mer färg, högre kontrast och mer personliga uttryck för att istället skapa arkitektoniska pärlor som sticker ut.

Byggnadshöjden är en klassisk trätofråga i Stockholm. Starka invändningar mot högre nybyggnation i centrala Stockholm är mer regel än undantag från Länsstyrelsen, allmänheten och allsköns proffstyckare. I dag är det allt fler som talar om att man bör bygga väldigt högt i syfte att maximalt utnyttja tillgänglig markyta. Samtidigt råder det i vissa läger fortfarande ett kompakt motstånd mot allt som sticker upp över den normerande standardhöjden på maximalt 5–7 våningar. Gröna huset är ett exempel på hur man på många platser kan bygga nytt med en byggnadshöjd på 10+ våningar, som redan är etablerade i området genom intilliggande byggnader, både i syfte att harmoniera med omgivningen men också för att nå en större acceptans från exempelvis myndigheter och kringboende.

Möjlig plats

Den föreslagna platsen ligger i anslutning till före detta S:t Görans gymnasium som ska byggas om till studentbostäder. Med Gröna huset vill vi uppmärksamma möjligheten att förtäta inom kvarter och på gårdar. Kvarteret Vallgossen är ett konkret exempel på en möjlig placering för den här typen av hus, men det finns en uppsjö av andra plaster i centrala lägen där liknande projekt är fullt möjliga.

Gröna Huset ges en egen identitet och tydlig form. Fasaden utgörs av gröna blanka skivor med infällda fönster och ett böljande balkongmotiv. Husets fasad anspelar på St Görans gymnasiums tydligt indelade rektangulära element men får ett tydligt samtida uttryck. Samtliga lägenheter får en balkong men för att skapa liv och variation till fasaden får balkongerna skiftande placering på olika våningar. Balkongernas böljande form bryter av mot fasadskivornas tydliga indelning. Balkongräckena är transparenta.

Huset ger utrymme för cirka 40 lägenheter av varierande storlek, från 2:or upp till 5:or. Det är givetvis fullt möjligt att inrymma fler bostäder om man bygger mindre lägenheter, men då det råder stor brist på större lägenheter i området har vi medvetet viktat mot större lägenheter. Huskroppen delas i två med ett trapphus som förbinder de två delarna vilket skapar en mer intressant och särpräglad form som också hindrar att byggnaden upplevs som allt för tung och dominant för platsen.

Till höjden underordnar sig Gröna huset intilliggande St Görans gymnasium. En byggnadshöjd på knappa 40 meter ger ändå plats för ett 40-tal lägenheter av varierande storlek och planlösning. Garage placeras i två plan under huset. I centrala Stockholm finns ett stort antal kollektivtrafiknära platser som kan och bör förtätas med bostäder och som med lätthet kan rymma byggnader av den här typen.