På uppdrag av HSB Södertälje och Telge Fastigheter har Utopia Arkitekter tagit fram ett förslag för ett nytt Brunnsäng - en trygg, blandad och stolt stadsdel med en tydlig identitet. Målsättningen har varit att utveckla möjlighet till en bostadskarriär och etablering av företag i direkt kontakt med en levande stadspark och närcentrum.

Brunnsäng ligger knappt 2,5 km utanför Södertälje Centrum. Stadsdelen har fått sitt namn efter gården Brunnsäng som tidigare stod i området. Namnet härstammar förmodligen från den källa som tidigare låg vid Brunnsängsberget. Under 60-talet utvecklades Brunnsäng från en småskalig gårdsmiljö till ett miljonprogramsområde. På senare tid har Brunnsäng centrum dock blivit ett område drabbat av diverse problem. Vandalisering och kriminalitet kring butiks- och föreningslokalerna i centrum har gjort att lokaler i allt högre utsträckning står tomma. Ett undantag är fritidsgården som är ett populärt kvällstillhåll för ungdomar i olika åldrar från närområdet.

Södertälje administrerades från borgen Telgehus mellan 1300-1500 talet, innan den blev nedbränd. Idag kallas området kring denna ruin Ragnhildsborg, efter helgonet Ragnhild av Tälje. Brunnsäng Centrum ligger när denna plats, och många namn i området är inspirerade av just detta helgon.

1587 blev Brunnsäng en del av staden Södertälje. Under 1800-talet ökade Södertäljes hamnverksamhet tack vare kanalbyggen och nya transportmedel, och flera tegelbruk byggdes längs med stränderna.

I Brunnsäng fanns ett lertag som fraktade lera till dessa bruk. Av leran producerades mestadels silikattegel. I sekelskiftet anlades en järnväg mellan dessa områden för att effektivisera arbetet.

1939 köptes Brunnsängs gård av Södertälje stad och markerna omkring började bebyggas med villor, främst i den södra delen vilket bl.a. ses i småhusen längs Birkavägen.

Efter andra världskriget exploaterades Brunnsäng i snabb takt. Vid platsen för gården uppfördes ett affärscentrum med butiker, post m.m. samt höghusen med början 1957. Detta skedde främst under ledning av Södertäljes dåvarande chef för stadsplanekontoret, Fritz Voigt. I området anlades också en skola och en idrottsplats.

Stadsdelen har under 1900-talets andra hälft förtätats med områden av villor och radhus. Idag finns det ytterligare en skola, två förskolor och en kyrka i Brunnsäng centrum.

Brunnsäng Centrum består idag av sex stycken punkthus som med sina tolv våningar blickar ut över ett stort avlångt parkareal som kantas av två förskolor vid vardera sida. I söder ligger Brunnsäng Centrum som när det byggdes under 60-talet var en av Södertäljes modernaste matvarubutiker.

Området tampas idag med stora oprogrammerade ytor och odefinierade kantzoner som försvårar för invånarna att ta ägarskap över utomhusytorna. Birkavägen i väst skapar buller, otrygga övergångar med enorma parkeringsytor som är otrygga kvällstid.

Den stora avlånga parken är en stor tillgång för hela området samtidigt som även den bidrar till otrygghet genom dålig belysning och stora odefinierade ytor som invånare och besökare ogärna passerar igenom kvällstid.

1. Frigör yta

• Samla parkeringsplatserna mellan husen för att frigöra ytor mot Birkavägen och definiera gemensamma gårdsrum.

2. Bryt upp och definiera

• Skapa sammanhållna enheter av bostadsområde och park för att bryta upp långa och oprogrammerade ytor som skapar otrygghet.

3. Förädla kluster-tanken

• Förtäta runt gårdsrum, skapa en framsida mot Birkavägen och defineira publika och semi-publika rum med tydligt ägarskap.

4. Bind samman

• Fläta samman klustren och dess funktioner genom ett gemensamt "golv" där bilar, cyklister och människor rör sig på lika villkor.

Birkavägen i väst görs om till en småskalig stadsgata med radhus och mindre flerbostadshus. De sex befintliga punkthusen förtätas med flerbostadshus som definierar gårdsrummet och skapar trygga kantzoner.

Markparkeringen samlas i mindre öar och ytor för fickparkering som säkerställer tillgängligheten och bidrar till en urban miljö där all trafik samsas på lika villkor.

Parken aktiveras med aktivitetsöar för odling, lek, idrott och kultur. Bland annat föreslås en cricketbana, en 4H-gård, små odlingslotter och miljöer för lek och lärande som kan nyttjas av de många förskolorna i området.

Det gemensamma golvet sträcks ut och knyter samman parken med den inre värld som skapas mellan stadsgatan och de nya bostadsklustren. Det befintliga närcentrumet byggs ut och kompletteras med kulturhus, utökade handelsytor och bostäder för att bygga bort otrygga baksidor och hörn.

De tre bostadsklustren byggs alla upp efter samma princip:

1. Flytta parkeringar in i gården

• Parkeringsplatserna samlas i ett effektivt parkeringsgarage som täcks av ett planterbart bjälklag.

2. Förtäta kring gårdsrummet

• Klustret förtätas omkring gården för att gömma undan parkering och skapa en trygg avgränsad gård med tydligt ägarskap.

3. En framsida och inre värld

• Parkeringar längs Birkavägen ersätts av stadsradhus och flerfamiljshus som skapar en framsida och en inre värld med ett programmerat golv.

Situationsplanen visar ett utsnitt av ett typiskt bostadskluster. Under varje gårdsrum inryms cirka 100 parkeringar som tillsammans med markparkeringarna tillgodoser det samlade parkeringsbehovet för området.

Gårdsrummen nås genom trappor och ramper som samtidigt skapar en tydlig avgränsning mellan det publika golvet och den semi-privata gården. Gårdens storlek gör att utomhusytorna har goda solförhållanden trots punkthusens tolv våningar och förtätning.

Bottenvåningen aktiveras med lokaler med plats för butiker, förskola, och gemensamhetsutrymmen för de boende. Bland annat föreslås kreativa garage där det finns plats för verkstäder och föreningslokaler som kan delas mellan de boende.

Centrumklustret förtätas och utvecklas enligt tre prinicper:

1. Läk ihop oexploaterade ytor

• Överytor sys ihop med existerande volym. Handelsfunktioner tillåts växa och en ny kulturdel läggs till. Stängda fasadytor öppnas upp.

2. Framhäv tillägg och nya funktioner

• Två tydliga tillägg framhävs och funktionsblandning blir en del av centrumets identitet. Bostads-och kulturvolymer skapar ökad använding över dygnet.

3. Skapa en torgyta mot go’sidan

• Torgytan som tidigare låg undangömd flyttas ut i ett sydvästläge. Trafiken leds om och parkeringsytorna effektiviseras till förmån för torg och grönska.

Utsnittet visar Brunnsängs nya centrum. I sydväst har trafiken dragits om för att skapa en tydlig torg och marknadsyta i bästa solläge. Bottenvåningen öppnas upp med nya butikslokaler och bostadsentréer. Den tidigare torgytan i mitten av centrumbyggnaden har byggts igen för att utveckla handelsytorna och möjliggöra för en större livsmedelsbutik.

Ovanpå skapas en grön bostadsgård för de nya bostadshusen som blir en del av centrumet och skapar närvaro över en större del av dygnets timmar. Den nuvarande fritidsgården föreslås att utvecklas till ett kulturhus öppet för alla. Bibliotek, fortbildning, föreläsningar och kulturverksamhet får alla ta en större del av det nya centrumet och skapar en ny entré mot stadsparken. Friytorna runt centrum aktiveras bland annat genom paviljonger, en skatepark och eventytor utomhus.